eme

vaknar upp i ett mörklagt rum. kläderna som hänger på stolsryggen doftar svagt av parfym, ciggrök och sommar. det finns inte ens någon mening att dra på sig dem, inte i den värmen som sakta letar sig in igenom det öppna fönstret. utanför är världen återigen målad med starka färger och det enda jag känner är värme, värme, värme. luggen ligger fastlimmad mot min bleka panna och gårdagens smink är bortglömt. sätter mig upp på sängkanten för att vakna till, och drar på mig en tunn skjorta för att skyla mig själv.

och så går ännu en dag i min lägenhet.