Och så blev vi med skivspelare. Äntligen äntligen blev vi med skivspelare. Det var påväg till parkeringshuset i det stora köpcentrumet som jag kom på det. Hade hittat fyra skivor inne i de mörkaste gömmorna på Myrorna för tio spänn styck - Erasure, Sound of Music, U2 och Ella Fitzgerald.
"Det är synd att jag inte kan spela dem. Du vet, de har ju skivspelare på Clas Ohlson för ett rimligt pris."
Du stannade upp och tittade på mig med en lekfull glimt i ögonen. Sen log du stort och sa: "Kom. Vi går tillbaks!"
När vi kom hem så var det jag som fick gå ner i källaren och hämta den överfyllda backen med dina gamla LP-skivor som stod längst in i en djungel av gamla minnen. Efter första trappan var jag tvungen att ställa ner den, gå upp med de lösa skivorna som låg ovanpå, och sen gå tillbaks och hämta resten. Det kändes lite som julafton när vi satte på den första plattan, när vi satt där i vardagsrummet med löjligt stora leenden och lyssnade på Kraftwerk.
Kvällen fylldes av ändlösa historier till takten av vändandet av skivor. Vi gick nog inte ens igenom en tredjedel av samlingen och jag gömde de där få pinsamma dansbandsplattorna längst bak i den orangea plastbacken.
"Där hör de hemma", flinade jag och bytte spår på Deep Purple-skivan.
Du fnissade åt min kommentar och svarade: "Jo, det gör de nog."
Men jag antar att du en gång i tiden tänkte lite som jag när jag hittade Sound of Music-skivan i backen på Myrorna. Att det här, det kommer vara kul att ha i framtiden.
