1 september 2010

- det är synd att du röker, sa du och jag såg att du menade det trots att du var packad.

jag skakade lätt på huvudet och förklarade att nej nej jag feströker bara. jag intalar gärna mig själv att så är fallet, men jag ljuger. varje gång ingenting hjälper så känns ciggen som en liten tröst.

men jag skulle kasta alla mina cigaretter om jag fick kyssa dig igen. och det är ingen lögn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar